Innehåll i kosmetika

Det går många trender inom kosmetikabranschen – ena året ska man ha Hyaluronsyra till allt, nästa år ska man peela bort så mycket av överhuden man kan med syra. Och alla dessa namn och termer – vad betyder dem, är de bra, har de någon effekt, vad bör man undvika?

Jag ska försöka gå igenom så många jag bara kan och vet. Jag håller mig till ingredienser som är naturliga (isch), derivat av eller finns som syntetiska alternativ – för ska man gå in på alla miljoners kemikalier som finns i kosmetika – då blir det här inlägget längre än kinesiska muren.

Skriv gärna en kommentar om ni har sett något på en burk eller i en innehållsförteckning som ni undrar över så ska jag djupdyka i den (inte burken) och ta reda på så mycket jag kan.

OBS! Var alltid källkritisk till både mig och till reklam på kosmetiska produkter. Google is your friend!

 

 

Innehållsförteckning

Vi börjar med innehållsförteckningarna – de är ju ett kapitel för sig. Det är Läkemedelsverket (LMV) som är kontrollinstans för kosmetiska produkter, så även innehållsförteckningens utformning (baserat på EU’s lagstiftning) – läs mer om innehåll i kosmetika på deras hemsida HÄR.

”Alla ämnen i en kosmetisk produkt ska finnas med i ingrediensförteckningen. Ämnena ska listas i ordning utifrån mängden, där ämnet som ingår i störst mängd står först. Det är vanligt att aqua (vatten) står först och att exempelvis färgämnen står sist.
Många uppfattar en ingrediensförteckning som svår att förstå, men inom EU har man kommit överens om att använda ett internationellt namnsystem som heter INCI (International Nomenclature of Cosmetic Ingredients). Systemet använder oftast engelska namn för kemiska ämnen och latinska namn för växtingredienser.” /LMV

INCI listan alltså – den ska stå med på alla kosmetiska produkter, och den är som du förstår av beskrivningen ovan – aningens svår att förstå om man inte är kemist och botaniker och bra på engelska. Bara för en så enkel produkt som min tvål Solsikka, ser INCI ut så här:

INCI: Sodium Olivate, Sodium Cocoate, Glycerin, Sodium Rapeseedate, Sodium Ricinoleate, Olea Europaea Fruit Oil, Aqua, Cocos Nucifera Oil, Brassica Napus Seed Oil, Caledula Officinalis Flower Oil Extract, Ricinus Communis Seed oil, Caledula Officinalis Flower Aqueous Extract, Caledula Officinalis

På svenska är den lättare att förstå:

Förtvålad Olivolja, Förtvålad Kokosolja, Glycerin, Förtvålad Rapsolja, Förtvålad Ricinolja, Olivolja, Vatten, Kokosolja, Rapsolja, Ringblomsextrakt, Ricinolja, Ringblomste, Ringblommor

Hade jag bara plats på mina etiketter skulle jag gärna ha både INCI och svenska – men det går tyvärr inte. Men på min hemsida kan man läsa den svenska innehållsförteckningen för varje produkt.

TIPS! Som tur är så innehåller de flesta kosmetiska produkter ungefär samma saker, så står du i affären och funderar på om du ska köpa den där eller den där ansiktskrämen baserat på vad de innehåller – ta upp din smartphone och gör en snabb googling på INCI namnet så får du svar på en gång.

 

 

Ingredienser

Ska vi prata om kosmetiska ingredienser så är det bra att känna till Daltonvikt (förkortas Da) – för det kommer jag att nämna rätt ofta. Daltonvikten hos ett ämne bestäms av hur stora atomer ämnet har (väldigt förenklat uttryckt) – jämför det t.ex. med Kol-14 dateringar som mäter sönderfallet hos kolatomer – Dalton mäter i stället storleken/vikten på kolatomerna.

Regeln för Dalton och hud är att ingenting över 500 Da i storlek, kan komma igenom det översta hudlagret! (det beror på lite fler faktorer också, pH-värde, temperatur och Viskositet t.ex. – men 500 isch).

Så här kommer en (icke sorterad) lista av vanliga kosmetiska ingredienser som ofta används i reklam för kosmetika.

 

 

Hyaluronsyra

Hyaluronsyra är en återfuktare som produceras i våra kroppar av en enzym. Den finns i våra ögon, vår hud, våra leder och har en stötdämpande funktion i vårt brosk – en riktig superingrediens alltså.
Hyaluron kan binda tusen gånger sin egen vikt i vatten (coolt!), men som mycket i vår kropp så minskar vår produktion av Hyaluron när vi åldras – vilket leder till att vår hud tappar volym och förmågan att binda vatten.
Hyaluron finns i många olika Daltonvikter – allt från några tusen till flera miljoner Da. Och de hyaluronmolekyler som binder mest vatten är de som i sig själva är störst i vikt (det säger ju lite sig själv kanske).
Det Hyaluron gör i huden är att den samlar på sig vatten, vilket kan få huden att se spänstigare och mer fyllig ut. MEN Hyaluron kan inte penetrera huden längre ner än Stratum Corneum som är vårt allra yttersta hudlager.

Hyaluron kommer alltså inte längre ner i cellstrukturen av huden och har ingen återfuktande effekt på huden eftersom Stratum corneum inte i sig styr hur återfuktad huden är. Hyaluron tillförd på huden har alltså enbart en tillfällig kosmetisk effekt – och är det vad man är ute efter är Hyaluronsyra en säker och bra kosmetisk produkt att använda.
HA deriveras både från växt- och djurdelar – så det är svårt att veta om den HA-produkt du köper är vegansk.

MEN – man kan även tillföra Hyaluronsyra till huden genom så kallade injicerbara fillers (dermal fillers) – man sprutar in Hyaluronet till det djup i huden dit man vill ha det helt enkelt. Och då har det förmågan att binda vatten där huden kan använda det för cellerna. Vill du gräva ner dig djupare i Hyaluronsyra rekommenderar jag DENNA alldeles utmärkta djupdykning.

Hyaluronsyra har i studier (t.ex. HÄR) visat sig kunna förbättra hudens återfuktning genom kostillskott. Så injektioner eller piller är alltså det enda sättet att återfukta huden på djupet med hjälp av Hyaluronsyra.

 

 

AHA, BHA och PHA

Alla tre av dessa olika syror (som jag går in på detalj i nedan), har olika Daltonvikt (det beror på hur de är deriverade och av vad).

Mjölksyra (Alfahydroxidsyra, lactic acid, AHA)

Mjölksyra är en Alfahydoxidsyra (AHA) som finns naturligt i mjölkprodukter (det är mjölksyran som gör yoghurten yoghurtig). AHA används i hudprodukter som en exfoliant, antioxidant och återfuktare och finns i olika koncentrationer. Mjölksyra är en av de vanligaste AHA-syrorna och tillverkas oftast genom fermentering av majsstärkelse eller sockerbetor, vilket gör den vegansk.

Andra typer av AHA-syror är
* Glykolsyra (inte samma sak som Glycerin)
* Citronsyra
* Äppelsyra
* Tartarsyra (kommer från vindruvor)

Mjölksyra har en Daltonvikt på 90, och ju högre styrka det är på mjölksyran, desto längre in i hudlagren kan den komma. Mjölksyran är antibakteriell och kan lindra hudåkommor som eksem och Psoriasis, och det finns studier som visat att mjölksyra- speciellt i samband med probiotika som balanserar tarmfloran – lindrar akne. Om du har obalanserad eller fetare hy är mjölksyra att föredra eftersom den är balanserande.
Om man har känslig hud, kan man reagera på mjölksyra och få ömmande hud och hud som inte tål sol lika bra.

Mjölksyra fungerar för huden både via hudvård, och om man äter det. Mjölksyrabakterier finns som namnet antyder i mjölkprodukter – fermenterade ostar och yoghurt bland annat, samt i fermenterade grönsaker. Läs mer om det i en Japansk studie HÄR. Det finns många studier som visar sambandet mellan en bra tarmflora och bra hy.

TIPS! Gör som Kleopatra och ta ett bad i fermenterad åsnemjölk vet jag!

Salisylsyra (Betahydroxidsyra, BHA)

Betahydroxidsyran och Alfahydroxidsyran (Mjölksyra) skiljer sig åt på en kolatom. (Överkurs: AHA syran har en Karboxylsyragrupp ersatt med en Hydroxylsyragrupp på kolatomen – då förstår ni hur lite som skiljer dem åt). Men fastän de är så lika så är de även väldigt olika. AHA är vattenlöslig, men BHA är fettlöslig (pga EN kolatom – hur coolt?).  BHA extraheras oftast från pilträdets bark.

Eftersom BHA är oljelöslig är den bra på att gå in i porerna och lösa upp talg, smuts och fett på djupet. Dessutom har BHA antiinflammatoriska egenskaper och funkar därför bra mot akne och problemhud. Den används även ofta mot ojämn hudpigmentering orsakad av solen.

BHA har en vikt på 266 Da.

 

Glukonolaktonsyra/Laktobionsyra (Polyhydroxidsyra, PHA)

PHA innehåller större molekyler än AHA och BHA. Det betyder att den inte kan penetrera huden så snabbt, vilket gör att den exfolierar mindre och risken för hudirritation minskar. Glukonolakton är alltså en mild syra som passar bra för dig med känslig hy eller om du vill använda syror dagligen. PHA kan också hjälpa mot eksem och Rosacea.

Precis som de andra syrorna ger även PHA en effektiv exfoliering, vilket ger huden fräsch lyster. Den hjälper även till att balansera hudens fuktnivåer. Glukonolakton är en antioxidant vars egenskaper är att skydda huden mot yttre påfrestningar och skador.

PHA har en vikt på 641 Da (så den kommer inte djupare än Epidermis).

 

Sammanfattning: AHA för torr/normal hud mot fina linjer. BHA mot fet/oren hud för djuprengöring. PHA för känslig/äldre hud. Alla tre är exfolierande och ska användas med försiktighet till en början. Undvik området runt ögonen.

OBS! Om du använder någon syra på huden, bör du vara extra noggrann med att även använda solskydd eftersom huden kan bli känsligare och lättare tar skada av solen!

 

 

Retinol (retioider, retinoids)

Retinolprodukter deriveras till största delen från syntetiskt vitamin A (naturligt vitamin har visats vara mer instabilt). Retinolprodukter inom kosmetika är veganska.

Retinol används för att minska akne och även ärr efter akne, den förbättrar ojämn hudton och kan reducera fina linjer och rynkor. Vitamin A kan läka hudens produktion av kollagen och elastin, som är det som skyddar huden och håller den flexibel – ämnen vars produktion minskar när vi blir äldre.

Det finns många olika retinoidprodukter, och de är olika i hur starka de är och hur snabbt de verkar. Den stora skillnaden är mellan receptbelagda retinoidprodukter, och såna vi kan köpa som rena kosmetiska produkter – är att de receptbelagda är starkare (och finns även i tablettform). Retinoider och andra rena vitamin A produkter som påförs direkt på huden har dock visat sig ha effekt mot akne (OTC retinoider), ålderstecken (OTC retinoider i krämform) och Psoriasis (Tazarotene).

Jag tänker inte skriva kilometervis om allt kring retionider – för jag tycker den HÄR sidan tog upp mycket grundläggande. Vill du nörda ner dig i forskningen kring retinoider, rekommenderar jag den HÄR sidan. Om du vill prova retiolprodukter, läs på innan – det är ingen mirakelkur som ger resultat på en vecka (räkna med minst tre månader), och det är helt klart en ”det blir värre innan det blir bättre” produkt.

Retinol är fettlösligt och har en vikt på 286 Dalton.

I kroppen producerar vi vitamin A genom att bryta ner karotiner från två livsmedelskällor – dels lever, fisk, ägg och mjölkprodukter, dels vegetabilier som sötpotatis, morötter, spenat och röd paprika t.ex. Eftersom vitamin A inte är någonting vi normalt lider brist på, så finns det inga studier som direkt visar att ett ökat oralt intag av det, genom t.ex. kosttillskott – har någon större effekt på huden.

 

 

Kollagen (Collagen)

Kollagen är ett fiberprotein som finns hos alla däggdjur i ben, hud, senor, leder och vävnader – vi människor består till cirka 80% av kollagen. I vår hud är det kollagen som ger styrka och även lite av elasticiteten (huvuddelen ligger hos Elastin, läs mer nedan), ser till att huden kan ta åt sig och transportera fukt och hjälper till med blodcirkulation bland annat. Kollagen hjälper även Elastin att bildas och reproduceras.

Kollagen i sin rena form (buljong från ben och gelatin) har en molekylärstorlek på ca 30 000 Da och kan inte tas upp av porerna i magen – vi kan alltså inte ta upp kollagen via ”rena” råvaror ens inne i kroppen. Så för att göra kollagenmolekylerna mindre (lägre Daltonvikt) så att kroppen kan ta upp Kollagen via kosttillskott, bryter man ner dem via hydrolys så att de får en storlek som magcellväggen kan ta upp (storleken varierar beroende på hydrolysmetod och kollagenkälla (det finns både från köttdjur och fisk)).

Men in i huden då? Det finns kosmetiska produkter med kollagen som ska påföras direkt på huden. Vanligtvis är det kollagenproteiner lösta i en vätska som ska smörjas in. MEN – även om Kollagen hydroliseras, så kommer molekylerna aldrig understiga 15000 Da och är alltså för stora för att tas upp något djupare än Stratum Corneum. Kollagen finns dessutom inte i de översta hudlagren, så den delen av vår hud har ingen direkt nytta av Kollagen.
MEN Kollagen kan däremot (precis som Hyaluronsyran) ta in fukt till huden i Stratum Corneum och på så sätt orsaka en tillfällig, kosmetisk utfyllning av huden så den ser slätare ut. Vill du nörda ner dig i Kollagen, läs mer HÄR.

Alltså – vill du tillföra kollagen för att förbättra huden – så är det kosttillskott som gäller!

 

Keratin

Till skillnad från Kollagen, så finns proteinet Keratin även i de yttersta hudlagren. Keratin har till uppgift att stödja huden, läka sår och helt enkelt hålla ihop hår, hud och naglar. Det finns 54 olika typer av Keratin i kroppen – i två olika former:
1. Typ 1 – 28 av kroppens 54 Keratiner är av typ 1, av dessa är 17st hudcellskeratiner, och 11st hårkeratiner. Dessa har till uppgift att skydda mot interna påverkningar inifrån kropppen.
2. Typ 2 – övriga 26st Keratiner i kroppen är typ 2, av dessa är 20st hudcellkeratiner och 6st hårkeratiner. Dessa är pH-neutrala och balanserar Typ 1 Keratinerna och styr även cellaktiviteten
Japp, Typ 2 Keratinerna hjälper Typ 1 Keratinerna att hålla sig i balans (hur coolt?)

Vi människor (och alla däggdjur) har en typ av Keratin som heter Alpha-Keratin i vår hud, hår och naglar (och horn och klor hos djur) som består av en mix av aminosyror – Biotin och vitamin A spelar också en roll i tillverkningen av Keratin. Fåglar och reptiler har en form som heter Beta-Keratin i sina näbbar, fjädrar klor och fjäll.

Keratin som finns naturligt i våra kroppar har en vikt runt 40-72 Da och kan lätt färdas runt och tas upp där de behövs. Men Keratinprodukter vi köper tillverkas inte av mänskligt Keratin (det vore ju lite smått oetiskt), utan av animaliska produkter och kan vara allt mellan 220 Da – 75400 Da). Keratin är alltså inte veganskt.

Om vi har brist på Keratin i våra kroppar, märks det framförallt på att hår och naglar växer långsammare, att de blir sprödare och har lättare för att gå av och att huden ser matt, torr och rynkig ut. Den främsta källan till Keratin är genom maten, så se till att du får i dig tillräckligt med protein naturligt innan du börjar med kosttillskott. Keratin som kosttillskott måste vara hydroliserat, helt enkelt för att vi annars inte kan bryta ner det i våra kroppar (det tillverkas oftast av fårull och fjädrar). Keratinrika livsmedel är bland andra broccoli, morötter, vitlök, kål, ägg, lök, lax, sötpotatis och solrosfrön.

Den HÄR studien visar att ett ökat intag av Keratin via kosttillskott gav resultat på styrkan och utseendet av sina naglar, och den HÄR studien visar att Keratinpeptider påförda på huden, förbättrade både återfuktning och elasticitet i huden. Vill du köpa en kosmetisk produkt som säger sig innehålla Keratin – kolla efter namnet Keratin på innehållsförteckningen – som tur är så heter det även Keratin enligt INCI.

Det finns numer en Keratinbehandling för håret (ingen hemmabehandling), som innebär att man tvingar håret ta åt sig Keratin via värme. Studier (bland annat den HÄR) har visat att det faktiskt fungerar, då det positivt laddade Keratinet neutraliserar de elektriska laddningarna i skadat hår och gör det slätare och minskar friktion. Keratinbehandlingar kan ge besvär med både hudirritation och även påverka andningsvägarna – så helt riskfritt är det ju inte. Observera också att de flesta kosmetiska produkter som innehåller Keratin man kan köpa för att behandla håret själv med, innehåller mest olika former av Silikon och mineraloljor som ger ökad glans – men inte i sig förbättrar hårets struktur.

Slutsats – ät bra, rena proteinkällor (och eventuellt extra kostillskott i form av proteinpulver t.ex.) för att på längre sikt förbättra din hud, hår och naglar – detta är speciellt viktigt om du äter vegansk kost.

P.S. just den här bilden är så fotoshoppad att det borde vara olagligt – men skulle säkert kunna användas i en kampanj för ett Keratinschampo för vem vill inte ha det där svallet liksom. D.S.

 

 

Kreatin (Creatine)

Keratin och Kreatin? Keratin är ett protein och Kreatin är en aminosyra som bland annat är det som skapar protein i kroppen (det är lite enklare att särskilja dessa på engelska, då de heter Keratin och Creatine – på svenska är de väldigt lika). Men jag har gjort en liten ramsa för att underlätta ”Keratin är protein, Kreatin är en amin” (Mello 2024 tänker jag).

Aminosyror är byggstenarna i proteiner som hjälper kroppen att fungera, växa och reparera vävnad. Aminosyror består av kol, väte, syre och kväve (och i vissa fall även svavel). De kan delas in i essentiella och icke-essentiella aminosyror – essentiella kan vi inte producera själva, utan dessa måste vi tillföra kroppen och icke-essentiella kan kroppen producera själv.

Kreatin är ett vanligt kosttillskott för de som styrketränar, då det hjälper kroppen producera energi och öka styrka. Men det används också för vuxna som vill hjälpa hjärnan att må bra (t.ex om du känner att du glömmer ord och tappar tanketrådar kan Kreatin hjälpa), och även veganer för hjälp med proteinbildningen. HÄR finns en studie gällande Kreatin och Parkinson som visade att kreatintillskott motverkade dopaminförlusten i hjärnan (coolt).

På huden har Kreatin visat sig ha effekt på både rynkor och strukturen i Epidermis, så väl som att det har visat sig stimulera Kollagen- och ceramidbildningen i huden.

”experiments demonstrated that topical creatine had a photoprotective effect on cell energy metabolism and DNA. Creatine supplementation was also observed to stimulate collagen, glycosaminoglycan. and ceramide synthesis. Finally, creatine also induced significant improvement in skin relief (reduction of wrinkle depth) and papillary structure, leading to a clinical improvement in photoaged skin.” /Blatt et al. Publicerad i Journal of the American Academy of Dermatology

Kreatin väger 113 Da och kan alltså tas både i kroppen som kosttillskott och påfört på huden. Kreatin heter ”Creatine” enligt INCI.

 

 

 

Elastin

Elastin är även det en proteintyp som finns naturligt i vår kropp (och 2-4% av det finns i Dermis), det misstas ofta för Kollagen eftersom de är rätt lika, men Elastin har en egen uppgift både i kroppen och i huden. Elastin är kroppens gummiband, som ser till att huden återfår sin struktur när den blivit utsträckt (och även hjälper till att läka sår) – Kollagen är också gummibandigt, men Elastin är 1000 gånger mer gummibandigt (gummibandigare?). Det finns även i lungor, urinblåsan och ligament som behöver kunna bli större och mindre. Läs ner om Elastin HÄR.

Överkurs: Proteiner är Polymerer av alfa-aminosyror och det finns 20st olika Aminosyror som fungerar som byggstenar i proteiner (det finns över 300 kända Aminosyror). Elastin består av fyra olika aminosyror – Prolin (har en sekundär amingrupp och räknas ibland som en Iminosyra), Glycine, Desmosine och Isodesmosine. Vill du nörda i Aminosyror (mer än det här lilla), kan du börja HÄR.

När vi blir äldre minskar produktionen av Elastin i kroppen (det heter Elastosis), vilket minskar kopplingarna som håller ihop epidermis och dermis och huden blir slappare och mindre elastisk. Elastinet i huden kan också bli skadat av för mycket sol och även mekanisk slitage – t.ex. om du masserar och drar hårt i huden i ansiktet när du tvättar eller smörjer in dig. Nörda ner dig ännu mer i elastin HÄR om du vill (såklart du vill).

Elastin kan återbildas i huden, speciellt om man har ett sår som läker – då huden producerar Elastin för att läka såret (hur coolt?). Den komplexa strukturen hos Tropoelastin (den vanligaste formen av Elastin i huden) medför att det finns väldigt få studier som bevisar hudens förmåga att ta upp Elastin utifrån och därmed stimulera/öka elastinproduktionen.

Det finns en behandling som går ut på att massor med små små uppvärmda nålar sticker hål på huden, och därmed triggar igång elastinproduktionen i och med läkningsprocessen (samma effekt kan även uppnås med laserbehandling). Retinol och Kollagen (läs mer ovan) kan öka hudens produktion av Elastin (det finns det studier på). Grönt te och Ginseng sägs öka elastinproduktionen (men det finns inga studier som bevisar det). Och eftersom elastinproduktionen i huden går väldigt långsamt, så tar det även lång tid att se någon skillnad om man börjar göra förändringar. Räkna med minst sex månader.

Sidospår: Det finns en studie som visade att injektioner med Tropoelastin in i ett sår i huden inte hade någon positiv effekt på elasticiteten i det läkta ärret (intressant ändå).

Slutsats: Vad gäller Elastin visar forskningen att det inte handlar om att öka den minskade produktionen, utan att se till att den minskar så lite och så långsamt som möjligt genom att ta hand om huden – använd solskydd, dra inte i den, återfukta, träna och rök inte – så hjälper du huden behålla så mycket elasticitet du kan.

Elastin väger 552 Da och heter ”Hydrolyzed Elastin” enligt INCI – men det finns som sagt inga studier som visar att huden kan ta åt sig elastin genom krämer.

 

 

 

Ceramider

Ceramider är lipider (fett) som utgör över en tredjedel av vår Epidermis. Ceramider håller ihop barriären som skyddar vår hud, håller kvar fukt och stänger ute elaka bassilusker. När ceramidhalten minskar i huden (vilket den ofta gör med åldern) så kan huden både bli torrare, men även mer irriterad. Minskning av Ceramider ligger ofta bakom hudeksem och Iktyos (Ichthyosis) – läs mer om det HÄR.

Överkurs: Ceramider är en specifik typ av fett som heter Sphingolipider (säg det fort tre gånger), och de fungerar som murbruket mellan hudcellerna i Epidermis. När en fettsyra via en peptidbildning, fastnar på en aminoalkohol bildas en Ceramid, som då blir en lipid utan Glycerin. Det finns 12 olika typer av Ceramider – som skiljer sig åt genom hur deras kolkedjor är uppbyggda, men alla fungerar på samma sätt.

Ju äldre vi blir (men även om huden blir solskadad), desto mindre Ceramider har vi naturligt i vår hud. När vi är i fyrtioårsåldern har vi redan tappat upp till 60% av våra Ceramider i huden. När huden får mindre ceramider, minskar hudens elastisitet och huden blir tunnare och rynkigare. Mindre ceramider ökar också risken för inflammationer i huden då den skyddande barriären är skadad.

Det finns många ansiktskrämer som skryter med att de innehåller Ceramider och därmed är alldeles fantastiska för huden. Nackdelen med de produkterna är att det är syntetiska Cermaider – helt enkelt för att det är billigare att producera och mer stabila i vattenbaserade produkter. Om du vill använda t.ex. en ansiktskräm som innehåller Ceramider – så står det under INCI som ”Ceramide” + en ändelse beroende på vilken typ av Ceramid det är, t.ex. ”Ceramide EOS”, eller så heter de ”Phytosphingosine” eller ”Sphingosine”.

Om du är intresserad av lite medicinska studier kring Ceramider, så tycker jag den HÄR var intressant. I korthet så mätte den effekten av en kräm gjord på Ceramider och Magnesium (Cer-Mg), jämfört med både en Hydrokortisonkräm och en fuktighetsgivande kräm – på personer med atopiskt eksem (100 personer). Resultatet beskrivs så här ” the decrease in SCORAD (eksem) and TEWL (vattenavdunstning) was significantly greater after Cer-Mg compared with emollient (fuktighetsgivande kräm). Finally, Cer-Mg cream was more effective in improving skin hydration and maintenance of levels of NMF (återfuktning) than hydrocortisone and emollient.” (De kursiva översättningarna har jag skrivit in i citatet)

Alltså – att smörja in huden med fett minskade både eksem och vattenförlust från huden mer än både återfuktande (alltså vattenbaserade) kräm och Hydrokortison. Hur. Coolt?

Så var får man tag på Ceramider? I fett – vanligt hederligt fett! Visste du att Jojobaolja består till 96% av Ceramider? Hur coolt som helst! Tisteloljan kommer på andra plats med 78% (Olivolja har bara 10%). Så nu förstår du varför Jojoba och Tistel går in mycket lättare i huden än Oliv – de är uppbyggda av samma byggstenar som huden själv.

 

 

Vitaminer

Det finns mängder med olika vitaminer som används i kosmetika. Men funkar alla, vad finns de i för produkter och vad heter de enligt INCI?

En sak att nämna gällande vitaminer är att vissa (A, D, E och K) löser sig i fett, och andra (B och C) löser sig i vatten. Skillnaden är att de fettlösliga vitaminerna lagras i kroppens fett och tas upp lättare av kroppen om man äter dem tillsammans med mat som innehåller fett. Ta alltså inte fettlösliga vitaminer till ett glas vatten på fastande mage på morgonen om du inte tänker äta frukost på en gång – då har din kropp svårare för att tillgodogöra sig dem.

Vattenlösliga vitaminer lagras inte i kroppen, utan överskottet av dem som inte kroppen tar upp, kissar vi ut. Därför är det bra att balansera intaget av dessa under dagen – så att allt inte kommer som en stor vitaminklump.

Om man köper en kosmetisk vitaminprodukt så kan dess förmåga att lösa sig i olika ämnen påverka hur den tas upp av huden. Epidermis saknar egna blodkärl, så det är svårt att få näring från Dermis (som har blodkärl) till Epidermis. Studier (som den HÄR) har visat att vitaminer som påförs på huden utifrån kan ha en effekt på Epidermis. I studiens fall visade den att påfört Vitamin C minskade rynkor.

Många tror att det som påförs huden måste vara fettlösligt för att kunna tas upp av huden – och ja, om det påförda ämnet ska transporteras ner i cellstrukturen i Dermis – så har vattenlösliga ämnen svårt att ta sig genom strukturen av hudceller (läs ovan om Ceramider) – men Epidermis kan ta upp vatten (läs ovan om Hyaluronsyra t.ex.) och ämnet som då tas upp kan ha en effekt på just det yttersta hudlagret (t.ex. minska ytliga rynkor och pigmentation) – hur coolt?
Så Daltonvikt OCH fett/vattenlöslighet påverkar hudens förmåga att ta upp ämnen? Japp!

Det är också bäst att ta sina vitaminer på morgonen, då tar kroppen upp dem bäst i metabolism. Mineraler däremot, fungerar oftast bäst för kroppen om man tar dem på kvällen (men det här är ju ett helt annat kapitel Anna, du pratar ju om vitaminer nu).

Nu hoppar vi in på de olika vitaminerna och hur de påverkar vår hud!

Vitamin A

Ovan skrev jag om Retionider, som deriveras från vitamin A. Vitamin A är den vitamin som helt enkelt säger åt hudcellerna att hålla sig unga. Produkter med vitamin A i sig, heter ”Retinol”, ”Retinoid”, ”Tretionin” och ”Retinoic acid” enligt innehållsförteckningens INCI.

Men det finns också andra produkter deriverade från vitamin A, nämligen Betakarotin (det där som gör morötter orangea och paprikor röda du vet). Betakarotiner omvandlas i kroppen till vitamin A. När man påför Betakarotinprodukter på huden, så fungerar det som antioxidanter för huden, då de skyddar från angrepp av fria radikaler som gör så att huden ser äldre ut, samt att de ger huden ökad lyster. Betakarotiner är inte lika starka som Retinoider och kan användas oftare. Betakarotiner heter ”Beta-Carotene” eller ”Betacarotene” enligt INCI – så kolla efter det på innehållsförteckningen om produkten skryter om att den innehåller vitamin A.
Betakarotin har en vikt på 536 Da och är fettlöslig.

 

Vitamin B

Vitamin B finns i flera olika former och alla har de olika namn. Generellt sett behöver vi inte ta extra tillskott av vitamin B om vi har en balanserad kost – men jag skriver lite om vad varje form av vitamin B har för roll i vår hud bara för att det är coolt.

B vitaminer är inblandade i mycket metaboliska processer i kroppen och huden och fungerar både bra att intas via mat och att påföra på huden.

Vitamin B1 (Tiamin)

Tiamin var den första B-vitaminen som upptäcktes, och den hjälper kroppen att omsätta kolhydrater till energi. I huden har Tiamin till uppgift att hjälpa till att bilda Kollagen vid sårläkning och ärrbildning. Läs mer om Tiamin HÄR. Tiamin finns i säd, solrosfrön, musslor och fläskkött.

Tiamin heter ”Thiamine” enligt INCI och har en vikt på 265 Da.

 

Vitamin B2 (Riboflavin, Vitamin G)

Riboflavin hjälper också till med Kollagen och sårläkning, samt är antiinflammatorisk. B2 kan hjälpa till att balansera Sebumproduktionen så att huden inte ska bli torr.

B2 finns i mjölkprodukter, svamp, lever från nöt, spenat och mandel.

Riboflavin heter även så enligt INCI och har en vikt på 376 Da

 

Vitamin B3 (Niacimid, Niacimide)

B3 fungerar som en antioxidant även den, den är antiinflammatorisk, den reducerar pigmentation (läs mer om vad pigmentation kan innebära HÄR), och den balanserar sebumproduktionen och kan därmed hjälpa mot akne, samt ökar ceramidproduktionen i huden (läs mer om Ceramider ovan).

Niacimid finns i kalkon, kyckling, mjölkprodukter, lever, svamp, fisk och ärtor.

På INCI språket heter B3 ”Niacimide” och väger 122 Da.

 

Vitamin B5 (Pantotensyra, Pantothenic Acid)

B5 (varför finns det ingen 4?) är både en återfuktare och bevara även fukten i huden vilket hjälper huden behålla elasticitet och fyllighet. Pantotensyra kan även hjälpa mot akne.

Vitamin B5 finns i svamp, avocado, sötpotatis, legymer, kyckling, kalkon och broccoli.

Pantotensyra heter ”Pantothenic Acid” på INCI och väger 205 Da.

 

Vitamin B6 (Pyridoxin, Pyridoxine hydrochloride)

B6 är en cool vitamin, den heter Pyridoxin, eftersom vitaminen omvandlas till Pyridoxinfosfat i kroppen. Pyridoxinfosfat fungerar som en koenzym (vilket betyder att den binder till en enzym och hjälper den att reagera (som en turbo på en motor ungefär)) för metabolismen hos våra hudceller och för att producera Serotonin. I huden B6 hjälper till med att syntisera aminosyror och nukleidsyror och därmed ökar den anaboliska aktiviteten i våra hudceller – vilken på ren svenska betyder att B6 hjälper hudcellerna att förnya sig själva (kunde jag inte bara sagt det från början då?)

Pyridoxin finns i tonfisk, kalkon, nötkött, kyckling, potatis, solrosfrön, spenat och bananer bland annat.

P.S. B6 kallas även för PMS-vitaminen – då den är väldigt bra just mot PMS D.S.

B6 heter ”Pyridoxine + ändelse” enligt INCI och väger 245 Da.

 

Vitamin B7 (Biotin, Vitamin H)

Biotin behövs för att bryta ner fettsyror och skyddar celler från skada och vattenförlust, den skyddar även mot inflammation, akne och svampinfektioner. Har man torrt hår, sköra naglar och torr, flagnande hud kan man ha brist på vitamin B7.

Även fastän Biotin är vanlig i kosmetiska produkter, verkar de flesta studier (även om det inte finns någon större studie, och de är mest inriktade på hår) vara överens om att Biotin är bättre att ta som kosttillskott än som kosmetisk produkt.

B7 finns i mandel, sötpotatis, ägg, lök, säd, tomater, sardiner och broccoli.

B7 heter ”Biotin” enligt INCI och väger 244 Da

 

Vitamin B9 (Folsyra, Folic Acid)

Folsyra är en antioxidant som hjälper huden generera nya hudceller och kämpa mot fria radikaler. Det finns en studie (den HÄR), som visar att Folsyra applicerat på hud tillsammans med Kreatin – hjälper mot åldertecken och solskador och ger hud som ser fastare ut.

B9 finns i mörkgröna grönsaker, sparris, broccoli, citrusfrukter, bönor och legymer, nötter och frön och rödbetor

Folsyra heter ”Folic acid” enligt INCI och väger 441 Da.

 

Vitamin B12 (Kobalamin, Cobalamin)

Kobalamin innehåller Kobolt, därav namnet. B12 är nödvändig för reproduktion av hudcellerna, reducerar inflammation, torrhet och akne. Det används ibland mot Psoriasis och Eksem.

B12 finns bara i animaliska produkter, så veganer uppmanas ofta att äta B12 som kosttillskott. Det finns bland annat i ägg, mjölkprodukter, fisk och kött.

Kobalamin heter ”Cobalamin” på INCI, och väger 1355 Da (vilket innebär att den ska intas, och inte påföras huden utifrån).

Det var alla B vitaminerna – pust! Sammanfattning på B vitamin då: ät mörkgröna grönsaker, hela sädesslag, frön och nötter och kött från magra proteinkällor av bra kvalitet!

 

Vitamin C (Askorbinsyra, Ascorbic Acid)

Askorbinsyra finns i flera olika former, och L-Askorbinsyra (L-ascorbic acid) är den C-vitaminprodukt som har effekt på huden. Brist på vitamin C i kroppen kan leda till Skörbjugg, men det är nog ganska ovanligt nu för tiden. Växter kan syntetisera Askorbinsyra från Glukos, men människor saknar den rätta enzymen för det (den enzymen heter ”L-Gulonolactone oxidase” förresten – ja jag kände på mig att du precis satt och undrade).

P.S. Visste du att drinken gin och tonic kom till när sjömän måste ta Kinin mot Malaria – men eftersom Kinin smakade illa så uppfanns Tonicvatten. Och eftersom öl snabbt blir dåligt på en båt tog de i stället med sig Gin. Plus att de hade med sig citroner för att motverka Skörbjugg = GT med citron! D.S.

Vitamin C hjälper också kroppen att hålla nivån av Vitamin E uppe (coolt). Nörda ner dig i C-vitamin HÄR och HÄR

Askorbinsyra på hud fungerar som en antioxidant, den hjälper till med kollagenproduktionen och jämnar ut ojämn hudton samt kan hjälpa hud som är solskadad. Eftersom solskydd bara skyddar mot ca 55% av de fria radikalerna som UV strålning medför, så är det jättebra om man även kan smörja in sig med ett C-vitamin serum tillsammans med solskydd. Askorbinsyran absorberar inte UV ljus, utan neutraliserar de fria radikalerna i UV strålningen på ett sätt som inte solskydd kan göra.

”Under laboratory conditions, it has been shown that application of 10% topical Vit. C showed statistical reduction of UVB-induced erythema (solskada) by 52% and sunburn cell formation by 40-60%” /”Procedures in Cosmetic Dermatology” PK Farris

Hur coolt?

Så vi måste äta citrusfrukter för att få i oss Askorbinsyra, och huden är som vanligt sist ut att få ta del av näringen. Så att tillföra Cvitaminserum på huden fungerar faktiskt bra – om det är rätt förutsättningar för serumet vill säga. Eftersom Askorbinsyran är så pass instabil, så måste den t.ex. förvaras i en förpackning som inte släpper in ljus och luft och den bör även ha med vitamin E och Ferulsyra för att vara effektiv. Styrkan på Serumet bör ligga mellan 10-20%.

Den Askorbinsyra du vill ha heter ”L-Ascorbic Acid” enligt INCI, E-vitamin heter ”Tocopherol” och Ferulsyran heter ”Ferulic Acid”. Så på med läsglasögonen och plöj igenom den lilla texten i innehållsförteckningen när du ska köpa serum – och kom ihåg – Google is your friend!

Vitamin C är vattenlöslig och har en vikt på 176 Da.

 

Vitamin E (Tokoferol, Alfa Tokoferol, Tocopherol)

Under namnet E-vitamin ingår det egentligen 8 olika former av vitaminet (alfa-, beta-, gamma-, och delta-tokoferol samt fyra stycken tokotrienoler). Men Alfa Tokoferol är den som återfinns i hudvård (så jag nöjer mig med den här).

E-vitamin är fettlöslig (kom ihåg, det är bara B och C som är vattenlösliga vitaminer), och på huden fungerar den som en återfuktare och läkande då den är antiinflammatorisk. Det finns experimentella studier som föreslår att E-vitamin kan verka återbildande på tumörer, t.ex. melanom. Nörda ner dig i E-vitamin HÄR.

TIPS! E-vitamin och C-vitamin är bästa kompisar och jobbar alltid bäst tillsammans!

Tokoferol kan vara naturligt eller syntetiskt. Den naturliga varianten heter Alfa Tokoferol eller D-Alpha Tocopheryl Acetate och utvinns ut vegetabiliska fetter och nötter. Den syntetiska heter  eller DL-Alpha Tocopheryl Acetate och är en petroleumprodukt. MEN det som är synd är att de båda heter ”Tocopheryl Acetate” enligt INCI – så man kan alltså inte veta om produkten man använder innehåller naturligt eller syntetisk E-vitamin bara från innehållsförteckningen.

E-vitamin väger 402 Da.

 

Vitamin K (Fyllokinon, Fytomenadion, Phytonadione)

Vitamin K heter just K baserat på det Tyska ordet ”Koagulation” (som är samma på svenska såklart) – då Vitamin K spelar en viktig roll i blodkuagulation och sårläkning då den drar ihop vävnaden som är skadad. Fyllokinon kan reducera produktionen av inflammatoriska proteiner (Cytokiner), och fungerar därmed antiinflammatoriskt.

Det finns några studier som undersökt om K-vitamin kan ha en effekt på mörka cirklar under ögonen (både 1%- och 2%iga lösningar), och även om resultaten var ganska positiva, så var de ändå för varierande för att ge någon definitiv slutsats. K-vitamin finns trots avsaknaden av säkra bevis ibland i krämer som riktar sig mot just mörka cirklar under ögonen.

K-vitamin passar bra tillsammans med Arnica, C- och E-vitamin och Retinol (som i sig hjälper Fyllokinonet absorberas av huden).

Vitamin K väger 450 Da och heter ”Phytonadione” enligt INCI.

 

 

Mineraler

En mineral är ett ämne som bildas genom en geologisk process. Exempel på mineraler är lera, kisel, talk, magnesium, kalcium och järn (det finns över 5000st). Mineraler har använts i kosmetiska produkter sedan, ja alltid – sedan alltid! Mineraler kan både dra ut saker från huden (som lera) och tillföra saker till huden (som magnesium).

Här kommer en osorterad lista över mineraler inom kosmetika.

Magnesium (Mg)

Magnesium är en essentiell mineral, som kroppen måste ha men samtidigt inte kan producera själv, då den måste vil tillföra kroppen. Magnesium behövs för skelettet (och tänderna såklart), hår och hud – men det håller även musklerna starka och ser till att nervsystemet fungerar smidigt (om du haft magnesiumbrist med muskelkramper och nervryckningar vet du hur det känns).

Magnesiumbrist i huden leder till rynkor eftersom Elastinet är beroende av Magnesium för att hålla huden spänstig.

Det finns inga studier som bevisar att Magnesium påfört på huden skulle ha någon effekt i jämförelse med oralt intag – läs mer HÄR.

TIPS! Det finns många olika typer av Magnesium, och alla fungerar inte på samma sätt i kroppen. T.ex. säljs ofta Magnesium Oxid och Magnesium Citrat som kosttillskott (för att de är billigast att ta fram) – men de har egentligen ingen effekt (de är mest bara laxerande, vilket kan innebära att du tappar fler mineraler av att ta dem). Vad gäller Magnesium gäller verkligen regeln ”du får vad du betalar för” – och ska man ha valuta för pengarna är det t.ex. Magnesium Glycinat och Magnesium Threonat som är de som har effekt på kroppen.
Så det gäller att läsa på om vilka magnesiumtyper som passar just dina behov – HÄR är en bra länk för det.

Magnesium har en vikt på 24 Da och heter ”Magnesium + ev. ändelse” enligt INCI

 

 

Kalium (Potassium)

Kalium behövs för lever och njurar, då dess funktion är att reglera vattenmängden i kroppens celler och därmed även i huden. I kosmetiska produkter används Kalium ofta som konserveringsmedel och pH-balanserare.
Jag läste en intressant studie – HÄR – som visade att försökspersoner med milda atopiska eksem hade minskade kaliumnivåer i Stratum Corneum och när de fick Kaliumlaktat påfört på huden, så ökade fukthalten i huden = coolt!

Kalium har en vikt på 39 Da och heter ”Potassium + ändelse” enligt INCI.

Selen (Selenium)

Sverige är ett av de länder som har en naturligt låg halt av Selen i jorden, vilket såklart leder till att den mat vi odlar även den har en låg selenhalt. En låg halt av Selen kan påverka kroppen på många sätt – läs mer HÄR.

I vår hud har Selen en funktion som antioxidant och minskare av oxidativ stress och farlig UV-strålning och sägs kunna hjälpa till att läka solskadad hud. Selen är ett av dem ämnena som är viktiga för Elastinet i huden som håller huden spänstig. Nörda ner dig helt i Selen HÄR.

Så hur får man Selen till huden? Paranötolja! Två matskedar Paranötolja innehåller dagsbehovet av Selen – coolt!

Selen heter ”Selenium + ändelse” enligt INCI och har en vikt på 79 Da.

 

Kisel (Silica, Silicone Dioxide)

Kisel är ett spårmineral, vilket betyder att den är viktig precis som andra mineraler – men inte riktigt lika viktig. Kisel stärker skelett, senor, brosk, leder, ligament, muskler och hår.

Kisel ökar kollagenproduktionen i huden då det stimulerar fibertrådarna som gör Typ 1 Kollagen, som är den kollagentyp som motverkar de små fina rynkorna i huden. Kisel är också en av ingredienserna Silikon tillverkas av – men det innebär inte för den skull att Silikon är en naturlig produkt som på något sätt bidrar till någonting i eller på kroppen – lätt att blanda ihop dessa ibland då Kisel heter Silica på Engelska.

Kisel heter ”Silicone Dioxide” enligt INCI och väger 28 Da.

Kisel finns det mycket av i:

 

Kalcium (Calcium, Calcium Carbonate)

Kalcium är även det en essentiell mineral (som Magnesium) och behövs av hela kroppen – inklusive huden. Kalcium återfinns mest i vårt skelett. Brist på Kalcium i huden, leder till tunn hud som har lätt för att gå sönder, samt ser matt och livlös ut.

Kalcium används i kosmetiska produkter som en emulsifierare – den gör krämen krämigare, bidrar till ökat lödder och ger bättre färg.

Kalcium heter ”Calcium carbonate” i INCI listan och har en vikt på 40 Da.

 

Zink (Zinc, Zinc oxide)

Zink är en av de viktigaste mineralerna för hudens funktion och hälsa. Det är en antioxidant som skyddar huden mot fria radikaler och oxidativ stress – vilket i sin tur skyddar mot en hud som åldras i förtid.

Zink är också viktig i hudens läkeprocess, då den får sår att läka fortare. Den hjälper också till att reglera sebumproduktionen i huden och kontrollerar hormonerna som kan orsaka akne.

I kosmetiska produkter används oftast Zink som färgämne (vitt) i krämer och mineralsmink. Krämer med Zinkoxid kan med fördel baddas på både akne och sår, och även användas mot blöjeksem och andra hudproblem, samt i solkrämer då det skyddar mot UV strålning. Vill du nörda ner dig i Zink, är det HÄR en bra artikel.

Zink heter ”Zink oxide” enligt INCI och väger 65 Da.

 

Koppar (Copper)

Koppar är en spårmineral som tillsammans med andra mineraler spelar en viktig roll i vår kropp. För vår hud är Koppar en av de nödvändiga indredienser som hjälper huden producera de proteiner som bildar Elastin och Kollagen (läs mer om dessa ovan).

Koppar är viktig för antioxidanterna som skyddar vår hud mot fria radikaler och föroreningar i luften. Aminosyrorna i huden som har med vårt pigment att göra är också beroende av Koppar.

För några år sedan började Koppar bli väldigt populärt, då kosmetikaindustrin började skriva om den som ”THE anti-aging miracle” vilket är, enligt mig, att överdriva lite då det knappast finns EN ensam ingrediens som plötsligt skulle få oss alla att se ut som femtonåringar i ansiktet igen. Vill du läsa mer om Koppar, är den HÄR artikeln jättebra.

Det finns olika derivat av Koppar inom kosmetika, men alla börjar på ”Copper” enligt INCI. Kopper väger 63 Da.

 

Grönt te

Grönt te är också en ingrediens som blivit ”inne” i kosmetika det senaste decenniet. Det forskarna nu undersöker är om grönt te verkligen har antiinflammatoriska egenskaper och till och med kanske är anti cancerogena. Mycket mer forskning behövs så klart på detta ämne!

Det vi vet om grönt te är i alla fall att det innehåller Polyfenoler (molekylerna innehåller flera fenolgrupper), som är ämnen som finns naturligt i växter och bland annat ger dem färg, smak och doft. Polyfenoler är antioxidanter och är uppdelade i Tanniner, Fenylpropanioder och Flavonider.

Polyfenoler skyddar mot oxidativ stress och fria radikaler, det skyddar mot skador orsakade av bland annat UV-strålning (t.ex. Melanom) – läs mer om det i den HÄR väldigt intressanta studien. Polyfenoler har visat sig fungera både om man äter dem och om man påför dem på huden (coolt). Läs mer om det i den HÄR studien, som bland annat skriver:

”Based on the epidemiological evidence and laboratory studies conducted using in vitro and in vivo systems, it is suggested that routine consumption or topical treatment of these polyphenols may provide efficient protection against the harmful effects of solar ultraviolet radiation in humans”

En ansiktsmask med grönt te i helgen då kanske!

Te (både svart och grönt) heter ”Camellia sinensis leaf extract” enligt INCI och har en vikt runt 450 Da.

 

Alger (Algae)

Alger finns i flera olika växtgrupper – både Eukaryoter (en cell där arvsmassan finns i cellkärnan) och Eubakterier (celler utan cellkärna). Även om alger och växter båda kan vara fotosyntetiska, skiljer de sig ändå åt då de har helt skilda bakgrunder evolutionärt sett.

Hud och alger då – de fyra olika algtyperna som används är Arthrospira, Chlorella, Dunaliella salina och Aphanizomenon flos-aquae, där Arhrospira har visat sig reparera tidiga tecken på åldrande genom att ge en åtstramande effekt och göra huden tightare. Chlorella stimulerar kollagensytesisen och regenereingen av hudceller och minskningen av synliga rynkor. (Stolz and Obermayer, 2005).

Kosmetika som innehåller mikroalger och extrakt därav, speciellt i kombination med andra antioxidander och bioaktiva kemikalier skyddar huden från skador relaterade till solen (Pulz and Gross, 2004). Nörda mer om alger HÄR och HÄR.

Alger och INCI är en historia för sig, för ALLA (och det finns typ 20.000st) alger heter ”Algae Extract” – så det är helt omöjligt att veta vilken typ av alger kosmetikan innehåller. Bättre då att köpa rent algpulver där det är tydligt specificerat vilken typ av alger det rör sig om.

Algextrakt väger mellan 200-300 Da.

 

Glycerin

Glycerin kan även det framställas syntetiskt, så även här gäller det att hålla koll. Mitt Glycerin är ekologiskt och framställt av Rapsolja.

Glycerin är vattenlösligt. Fett består av fettsyror och Glycerin, och när fettsyrorna i fettet förtvålas tillsammans med en hydroxid, får Glycerinet inte vara med (eftersom en hydroxid inte kan reagera med Glycerin i en kemisk process som det kan med fettsyror), och därför består en hantverkstvål av både förtvålat fett (alltså tvål) och rent Glycerin – det är glycerinet som ger den där halkiga sköna känslan när man tvättar händerna, och som sen får huden att kännas mjuk och återfuktad.

Glycerin är en kraftig humefektant, det vill säga återfuktare. Den kan (till skillnad från vatten) tränga in i huden ända ner till cellnivå.

Glycerin tas lätt upp av huden och kan enligt den här studien – publicerad i National Library of Medicine – inte bara återfukta, utan även öka elasticiteten i huden och hjälpa Epidermis skyddsbarriärfunktion. Glycerin kan enligt studien öka cellförnyelsen och läka sår samt att den är antibakteriell. Glycerin kan linda atopiska hudåkommor, t.ex. eksem och dermatit

Glycerin kan även, som den här studien visar, hjälpa mot torr hårbotten och – vid behandling tre gånger i veckan i åtta veckor, med en 10% lösning – hjälpa mot mjäll.

Glycerin heter så även enligt INCI och väger 92 Da.

 

Skvalen (Squalene, Squalane)

Skvalen är en Triglycerid (en ester som har tre fettsyramolekyler och en glycerolmolekyl). Skvalen är alltså ett fett (fleromättat), ett fett som finns naturligt i vårt eget hudfett sebumet (som även består av Glycerin, vax, Kolesterol och fettsyror) – som är världens bästa hudkräm – naturligt producerad i våra egna talgkörtlar (coolt).

Det finns ungefär 10% Skvalen i vårt Sebum, och är ett mjukgörande ämne och en antioxidant. Skalven finns i två olika typer – Squalene och Squalane (varför måste allt heta nästan likadant?) och här är skillnaderna:
Squalene är orginalet – det utvinns av vegetabiliska oljor eller av hajleverolja (inte alltid etiskt skördat heller) – Skvalen är alltså inte nödvändigtvist veganskt.

Squalene är en naturligt antioxidant som reducerar fina linjer och solskador och passar bra till torr hy – men har en kortare livstid då den är mer instabil.

Squalane deriveras från Squalene genom hydrogenerering (en kemisk reaktion där man tillsätter vätgas genom en katalysator – SÅ överkurs). Squalane som blir slutprodukten är mer stabil och håller längre – men är inte en lika kraftfull antioxidant. Den passar bättre för fet hy och hy med akne och kan även den reducera rynkor och återfukta torr hy.

Squalene och Squalane heter så även enligt INCI, och väger 410 – 422 Da beroende på variant (Squalene är lättare).

 

Fettsyror

Kanske mitt mesta favoritämne i hela världen, men jag ska försöka hålla mig kort (det här inlägget är ju redan längre än ett snöre). Så här kommer en liten, kort lista över de vanligaste fettsyrorna i fett.

Laurinsyra (Lauric acid) är en mättad fettsyra som det finns mycket av i t.ex. kokosolja. Laurinsyra ger underbart lödder i en tvål, men ensam är den uttorkande och tar bort för mycket av hudens eget fett (sebumet) för att vara skön för huden. Plaitå är gjord av enbart kokosolja – rengör disk och tar bort fläckar, men man kan bli torr om händerna. Vikt 200 Da

Linolsyra (Karboxylsyra, Linoleic acid) är en omättad, essentiell fettsyra, det finns mycket Linolsyra i bland annat Solrosolja, Hampfröolja och Arganolja. Linolsyra är mjukgörande och återfuktande på huden och är bra för bland annat fet och oren hy (eftersom den balanserar Sebumproduktionen). Linolsyra i tvål ger en mild och återfuktande tvål, men har man för mycket Linolsyra i tvål, så kan tvålen härskna lättare, så man får vara försiktig där. Jag brukar smörja in huden med ren Arganolja efter en varm dusch på vintern när jag är en torris – eller i mina hårtoppar efter tvätt – det är ren lyx! Vikt 280 Da.

Oleinsyra (Oljesyra, Oleic acid) är enkelomättad, och den syra som Olivolja mest består av. Den är vårdande och känns fet och skön på huden, men ensam ger den inte så bra lödder i tvål. Oleinsyra har lite högre viskositet än många andra fettsyror och är därför svårare för huden att ta upp. Man kan t.ex. använda ren Olivolja för att ta bort smink med. Vikt 282 Da.

Palmsyra (Palmitic acid) är en mättad fettsyra som finns i Kokosolja, Palmolja, Talg och Ister (och nästan alla andra djurfetter) – den ger hård tvål och ett bra lödder, men kan vara uttorkande på huden om man har för stor mängd. OBS! Palmolja är en av världens vanligaste oljor, den finns i nästan allt – smink, mat, godis, mikropopcorn och biobränslen. Men eftersom odling av Palmträd för Palmolja skövlar otroliga mängder regnskog och därmed också många levande varelsers hemvist börjar fler och fler människor göra medvetna val och väljer därför bort Palmoljan. Det finns tyvärr flera tvåltillverkare som använder Palmolja i stället för t.ex. Ister, Talg eller Kokosolja, då den är billigare. LÄS INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN, och välj bort Palmoljan och ni gör ett bra miljöval. Jag har ingen Palmolja i mina produkter. Vikt 270 Da.

Ricinoljesyra (Ricinolsyra, Ricinoleic acid) en omättad fettsyra som det finns mycket av i Ricinolja. Den ger ett underbart fluffigt lödder och känns väldigt lyxig på huden. Ricinolja är antibakteriell, och innehåller massor med E-vitamin och mineraler. Den sägs vara bra för eksem och olika hudproblem. Jag har Ricinolja i nästan alla mina produkter, och extra mycket i mina schampon, då det ger så härligt lödder. Vikt 300 Da.

Stearinsyra (Stearic acid) är en mättad fettsyra som finns mest i fasta fetter som Mangosmör, Kakaosmör och Sheasmör, samt i Talg (Nötfett) och Ister (Grisfett). I tvål ger den hårdhet och ett krämigt lödder. Stearinsyra tas inte upp av huden utan gör så att mindre vatten avdunstar och är därför skön på torr hud. Vikt 284 Da.

Myristinsyra (Myristic acid) är även den mättad och finns i kokosolja, bröstmjölk och Muskotnöt. I tvål ger den en hård tvål med bra fluffigt lödder och bra rengörande egenskaper. På hud är Myristinsyra fuktbindande och sägs vara läkande. Vikt 228 Da.

 

Jag tror jag ger mig så, för den här gången. Den här listan kan nog göras hur lång som helst egentligen 🙂

Kram
/Anna