Vad gäller som återförsäljare av kosmetika?
Det här kanske också blir en FAQ när jag tänker efter – där jag samlar svar på frågor en tillverkare av kosmetika kan få av företag som vill bli återförsäljare.
Får man köpa en tvål på en affär och sälja vidare? Får man ta bort etiketten från en tvål och sälja den? Får man skära upp en tvål i mindre bitar som återförsäljare? Vad gäller egentligen?
Vi börjar med regelverket
Kosmetiska produkter lyder under EU’s kosmetikalagstiftning, vill du läsa mer om lagstiftningen och hur den fungerar, finns en bra sida HÄR. I korthet är lagstiftningen uppdelad i tre delar:
- Tillverkning* av kosmetiska produkter ska ske enligt GMP (Good Manufacturing Practices) – den finns att köpa HÄR
- Alla kosmetiska produkter – oavsett om du tillverkar dem eller importerar dem från icke-EU land – ska säkerhetstestas
- De säkerhetstestade produkterna ska registreras i EU’s kosmetikadatabas CPNP (Cosmetic Products Notification Portal)
* med tillverkning menas verkligen ALLT – hur lokalen är utformad, lagerhållning, renhållning, kontaminationsrisker, förpackningar, uppmärkningar osv.
Läkemedelsverket (LMV) är kontrollinstans för kosmetiska produkter inom Sverige, deras hemsida är HÄR. När man registrerat sina produkter i CPNP, får man en faktura från dem på en årlig avgift på (i skrivande stund januari 2023) 4000kr i en fast avgift, och 600kr per produkt man har registrerad. Denna avgift är samma oberoende av hur många produkter du har och hur litet ditt företag är – jag betalar alltså lika mycket som Nivea (men jag lovar att det känns mycket dyrare för mig).
Måste man ha koll på lagstiftningen som återförsäljare?
Personligen tycker jag inte man måste ha stenkoll – men man bör ju känna till att det finns en lagstiftning till att börja med och lite vad den innebär. Och varför jag tycker det kommer här (det här är alltså mina egna åsikter). Det man ska ha koll på rent generellt är såklart vad man får och inte får göra med en kosmetisk produkt – hur den ska vara märkt och hur den får marknadsföras – mer om det längre ner.
Som ansvarig person för en kosmetisk produkt – antingen egentillverkad eller importerad – är det mitt ansvar att följa regelverket såklart. Regelverket finns till för att ingen användare av kosmetiska produkter ska komma till skada – antingen genom att produkten är felaktigt tillverkad, innehåller för höga halter av något ämne, eller ämnen som inte är godkända – eller genom att allergener används på ett icke tillåtet sätt, i felaktiga mängder eller inte märks upp ordentligt.
Det jag sett när jag besöker butiker som säljer tvål är bland annat produkter som väldigt tydligt inte är lagliga – hur kan jag veta det? De kan se ut på ett sätt som inte är förenligt med kosmetikalagstiftningen, de är paketerade på ett felaktigt sätt, de kan ha en etikett som inte uppfyller kraven (om de ens har någon etikett) och så vidare. Som återförsäljare riskerar du då att sälja en produkt till en kund som kan skada slutanvändaren. Hur vet du att produkten är säkert, uppfyller alla krav och inte innehåller några allergener till exempel?
Har återförsäljare ansvar?
I laglig mening tror jag inte du har ansvar att kunna alla lagtexter kring de produkter du säljer. Men om du som återförsäljare VET att en produkt är olaglig är det enligt mig högst oetiskt att fortsätta sälja den. Personligen skulle jag inte kunna se en kund i ögonen som berättade att de fått en allergisk reaktion mot en ingrediens som inte var listad på innehållsförteckningen till en vara jag sålde.
Vad får en återförsäljare inte göra?
För det första är utgångspunkten i Svensk lagstiftning att det inte är okej att köpa andras produkter för att sedan sälja de vidare, såvida inte tillstånd för detta har givits av leverantören. Man får alltså inte bli återförsäljare av annans vara utan tillstånd. Det är endast rättighetshavaren som har rätt att sprida sina produkter och de rättigheter som kan hänföras till dem.
Jag som tillverkare av produkten är ansvarig person för produkten. Det innebär att om någonting händer är det mitt ansvar, det är jag som blir ställd till svars. Jag måste kunna visa dokumentation på alla ingredienser i min produkt t.ex. – utgångsdatum på Olivoljan jag använde till just den tvålsatsen osv. Det är även jag som ansvarig person som får ta påföljden om någonting skulle hända – det behöver inte återförsäljaren göra.
Ändra en produkt
När man då blivit återförsäljare på riktigt, får man inte ändra någonting gällande produkten – då gör man intrång i leverantörens immateriella rättigheter.
Men det jag som tillverkare och leverantör inte kan ha koll på är ju vad återförsäljaren gör med min produkt när de väl har den i sin ägo – och här är det viktigt med information.
En återförsäljare får till exempel inte ta bort eller ändra någonting i eller på etiketten till produkten – t.ex. skriva en egen etikett, sätta sitt eget namn på den eller ta bort information från den. Återförsäljaren får inte heller skära upp en tvål i mindre bitar och sälja tvålen så – eller ens för att ge bort provbitar av en tvål.
En kosmetisk produkt måste säljas med en etikett som uppfyller kraven i regelverket. Just kraven kring etiketten är väldigt strikta – om du till exempel säljer en tvål som kommer att minska i vikt allt eftersom den torkar – så måste du ange på produkten hur mycket den kan förväntas minska i vikt.
”Generellt gäller att en vara ska stämma överens med vad som står på förpackningen. Om det är en vara som ändrar vikt beroende på yttre omständigheter så bör det framgå hur mycket det kan skilja och varför.” /Konsumentverket
Tova tvål
En fråga som jag ofta får är om en återförsäljare kan få köpa en tvål av mig och använda till att tova in i ull och sälja som en tovad tvål. Men det är inte tillåtet. Jag får den frågan så ofta att jag skrev till LMV för att få deras ord på det – så här skriver utredaren på LMV som svar:
”
Att paketera om en produkt kan ses som ett steg i tillverkningen och därigenom skulle de som tovar in tvålen i ull räknas som ansvarig person. Därmed skulle de behöva testa och säkerhetsbedöma produkten på nytt som tovad. De behöver givetvis också uppfylla alla andra delar av kosmetikalagstiftningen som åligger en ansvarig person.
”
En tovad tvål räknas alltså lika mycket som en annan produkt jämfört med originaltvålen, som t.ex. att ändra doftsammansättningen i en tvål. Köper du en tvål av en tillverkare för att du ska tova in den och sälja den som en tovad tvål – ska alltså du skicka in tvålen till en kemist för säkerhetsbedömning och registrera tvålen i CPNP – och därmed även bli ansvarig person själv och därmed även betala för allt vad det innebär. Men å andra sidan får du inte göra det utan ansvarig persons tillåtelse (se ovan).
Trots det ser jag ofta tovade tvålar till salu – utan etikett dessutom. Varför är det så? Jag har inget svar på det, men jag hoppas det bara har med okunskap att göra.
MEN – Grunden för svensk lagstiftning är att du förväntas ha koll på de lagar som gäller för dig. Du kan aldrig skylla på att du inte visste, att ingen talat om för dig var som gäller. Tillverkar du tvål, ska du veta vilka lagar som gäller inom tvåltillverkning. Har du en restaurang, ska du veta vilka lagar som gäller för restauranger och är du återförsäljare av en produkt ska du veta vad du får och inte får göra med sagda produkt.
Marknadsföring
Får man marknadsföra kosmetiska produkter hur man vill?
Det korta svaret på det är nej. Kosmetiska produkter är just det – kosmetiska. ”Med kosmetiska produkter menas ämnen eller blandningar som ska användas på människokroppens yttre delar i ett kosmetiskt syfte” /Läkemedelsverket
En kosmetisk produkt får alltså inte marknadsföras som en medicinsk produkt. Någonting som LMV i sitt senaste nyhetsbrev skrev att de ser en ökning av:
”Medicinska påståenden om kosmetiska produkter
I de tips som kommit in till Läkemedelsverket under 2022, har en ökning noterats av kosmetiska produkter som påstås ha medicinska effekter.
I läkemedelslagen står det att en produkt är ett läkemedel om den tillhandahålls med uppgift om att den har egenskaper för att förebygga eller behandla sjukdom hos människor eller djur.” /LMV
Sidnot: LMV jobbar så att de får in tips, och så undersöker de tipsen. Du kan själva tipsa om företag du tycker inte följer gängse regler via ett formulär på deras hemsida – helt anonymt om du vill det.
Alltså – om du vill marknadsföra din ringblomssalva som läkande, eller din tvål som att den lindrar eksem, eller din schampotvål som mjälltvål – så måste du ha testat din produkt som en medicinsk produkt och fått den klassad som en medicinsk produkt och inte en kosmetisk produkt. Det finns en anledning till att Johnson & Johnson säger att Ipren hjälper mot huvudvärk, mensvärk och ledvärk (fick du också Iprenmannens sång i huvudet nu?) – det är för att de har lagt ner väldigt mycket pengar på att testa sin produkt och genom testerna bevisat att den faktiskt gör det som det står på förpackningen att den gör.
Sen beror det också på hur du marknadsför din produkt. T.ex. på min hemsida skriver jag så här om min schampotvål Ölskäum ”Hampfröolja är vårdande och snäll, och kan hjälpa mot kliande hårbotten, mjäll och eksem” – men jag skriver inte ”Ölskäum hjälper mot kliande hårbotten, mjäll och eksem” – för det vore att göra medicinska påståenden om min kosmetiska produkt.
Alltså får inte en återförsäljare sälja min Ölskäum genom att påstå att den är läkande heller.
”Ansvarig person ska se till att marknadsföring av produkterna sker på rätt sätt. Felaktig marknadsföring av kosmetika kan till exempel medföra att produkten istället klassificeras som läkemedel, medicinteknisk produkt eller kemisk produkt.” /LMV
Läs mer om marknadsföring HÄR och HÄR
Importera kosmetika
Du kanske vill sälja en tvål som du hittade hos en alldeles fantastisk tvåltillverkare i Japan – då måste du själv bli ansvarig person för den tvålen, se till att den säkerhetstestas och registreras i CPNP. Plus att du måste kolla med både tillverkaren och vilka regler som gäller i Japan.
Men EU då? Du vill sälja en tvål tillverkad i Frankrike. Dels lyder kosmetika i Frankrike under de allmänna lagarna inom EU – men Frankrike kan också ha egna lagar och förordningar.
Ansvarig person eller distributör?
Det är väldigt stor skillnad på om man blir ansvarig person för en kosmetisk produkt, eller om man ”bara” blir distributör.
I fallet ovan med tvål från Japan är det oundvikligt att du kommer undan att bli ansvarig person, eftersom produkten inte finns registrerad inom EU. Men en tvål från Frankrike är redan säkerhetstestad och registrerad i CPNP så den är ”laglig” att sälja inom EU – MEN, du måste se till att de delar av etiketten som ska vara det, är på svenska och uppfyller våra svenska förordningar – som i vissa fall går utanför EU’s. Översätta en etikett kan du som distributör få göra, om du får det för den ansvariga personen (alltså tillverkaren i Frankrike).
MEN – här måste du noga se till att du blir just bara distributör och att inte företaget du importerar tvålen från utgår från att du vill vara ansvarig person för Sverige. Skriv noga avtal om det och red ut exakt vilken skyldighet du respektive tillverkaren i Frankrike har.
Men om man säljer diskmedel då? Ja då är det inte en kosmetisk produkt, utan en kemisk produkt – och då gäller helt andra lagar och regler – men det får bli ett annat inlägg!
Kram
/Anna
