FAQ hud och hår
Jag vill börja med att säga att detta verkligen är ett arbete under ständig utveckling!
Jag får så många frågor – och det är verkligen jättekul, så tack för förtroendet! Så kanske kan jag samla frågor jag får ofta på ett ställe tänkte jag och det stället får då bli min kära blogg.
Just den här FAQ:n (kanske det blir fler) handlar om hud och hår.
En sak till – jag är varken läkare, hudterapeut eller något annat professionellt inom hudvård, så mina svar bygger enbart på ett genuint intresse för kosmetika, ingredienser, deras påverkan på hud- och hår, och min innerliga kärlek för kemi (som har kommit ur mitt intresse för kosmetika). Så är det nåt i mina svar du inte tycker stämmer med vad du fått lära dig, eller en källa du studerat – skriv det så diskuterar jag gärna, jag vill alltid lära mig nya saker.
Mycket – men inte allt – jag skriver om, baseras på forskning jag läst – men ingenting är ju skrivet i sten och det finns kanske annan forskning som lutar åt något annat håll.
Hud
Fråga: Hur vet jag vad jag har för hudtyp?
Kan även yttra sig i frågor av typen: ”Jag vill börja använda olja i ansiktet, men jag vet inte vilken olja jag ska välja”, ”Jag har börjat med X olja i ansiktet, men min hud blir fet/finnig”, ”Jag har börjat med X olja, men min hud flagnar/blir röd” och/eller ”Jag har börjat med X olja, men jag är torr igen efter X timmar”.
Och även ”Jag har alltid använt X olja, men nu reagerar min hud på X sätt av den”.
Oftast handlar det om en (eller båda) av två saker:
- Du har använt ”vanliga” hudkrämer, dvs vattenbaserade krämer i ansiktet och nu vill du börja med naturliga oljor – bra för dig! Det kan dock krävas lite kunskap och lite tillvänjningstid.
- Din hud har förändrats – oftast på grund av ålder och minskade hormonnivåer, men kan också bero på mediciner, miljöombyte (du jobbar inte på ett kontor med torr luft längre, du har annan vattenkvalitet, du är utsatt för mer/mindre luftföroreningar osv osv. i all oändlighet).
Om 1 – du har använt vattenbaserad kräm i ansiktet
För det första – det finns ingen forskning(Jag. Har. Letat) som visar att huden mår bättre av vatten (nu pratar vi om vatten påfört utifrån, man måste fortfarande dricka vatten för att kroppen ska fungera över lag). Men en vattenbaserad produkt kan ju innehåll annat som tränger in i huden och tillför saker – vitaminer till exempel. Men vattnet i sig lägger sig i Dermis och tillför inget mer än en rent kosmetisk effekt att huden kan se lite mer fyllig ut (men det är tillfälligt, eftersom vatten dunstar).
Om huden är van vid vattenbaserade produkter, så kan även talgkörtlarna i huden anpassat sig till krämen och reducerat eller ökat sebumproduktionen (baserat på krämens övriga innehåll bland annat). Om du t.ex. har en hud som i grunden är fet, och använt en kräm utan återfuktande ämnen (Glycerin, Skvalen m.fl.) så kan huden ha ökat sin sebumproduktion i kompensationssyfte – och när du ger huden fett och fukt i form av olja – så resulterar det i en hud som blir jättefet. Det du kan göra då är att ha tålamod, använda mindre olja till en början och/eller använda en torrare olja till en början.
Tänk också på hur du tvättar din hud – om du tvättar den med någonting som tar bort allt Sebum från huden utan att tillföra fett (t.ex. icke fettbaserade rengöringsprodukter eller alkoholbaserade produkter) så kan dina talgkörtlar överproducera Sebum för att återställa fuktbalansen.
Hud mår bra av två saker – fett och fukt. Fett i en form som passar din hudtyp (återkommer nedan om det) och fukt som huden kan absorbera och ha användning för. Läs mer om hud och hudvård i mitt blogginlägg HÄR.
Så nu har du kommit dit att du vill skämma bort din hud med rena produkter och står tveksam inför myriaden av oljor som finns tillhanda – var börjar man?
Mitt tips!
Tvätta ansiktet (utan alkoholbaserade produkter), och låt det vara en halvtimme utan att smörja in. Hur känns huden?
Fet hy
Börjar den redan bli fet igen, t.ex. att den känns lite oljig på näsan – då har du fet hud och kan titta på en torr olja.
Definitionen av en torr olja är en olja med låg viskositet som snabbt tränger in i huden och inte lämnar en hinna ovanpå huden. Har du torr hud räcker inte den snabba återfettningen en torr olja ger, då torr hud behöver mer fett under längre tid.
Torr hy
Känns huden grov och flagnande så har du torr hud som behöver fett och kan titta efter en halvfet till fet olja. En torr hud som är oren och har lätt att få pormaskar och finnar kan ha en överaktiv Sebumproduktion – som i sin tur får huden att kännas fet fastän den egentligen är torr och försöker återfetta sig själv.
Uttorkad hy
Känns huden stram och oelastisk och har många synliga små fina linjer t.ex. runt munnen, så har du förmodligen en hud (och kanske även resten av kroppen) som är uttorkad. Invärtes behöver då kroppen vatten – men huden behöver glycerin i första hand.
Att vistas mycket i torra miljöer kan också torka ut huden, då huden återfuktar sig själv genom att dra in fukt från omgivningen, men tyvärr släpper den även ifrån sig fukt om omgivningen är torrare. En uttorkad hud mår bra av Glycerin, som både återfuktar, men även hjälper huden reglera hur den drar till sig fukt från omgivningen. Om du nyper tag i lite hud på ovansidan handen, stannar vecket du skapar kvar eller går det ner igen på någon sekund? Stannar det kvar är det ett tecken på att du är uttorkad i kroppen, och eftersom huden alltid får sitt vatten sist efter alla viktiga organ – så kommer det inte märkas på huden om du dricker förrän efter cirka ett dygn.
Den stora skillnaden mellan att ha torr hud (som är genetiskt) och uttorkad hud (som är mer eller mindre självpåtaget) är alltså att torr hud kan man inte själv göra någonting åt – man har torr hud helt enkelt (kan såklart förändras med tid).
Hur ens hud mår kan bero på flera saker, hur mycket du dricker, svettas, ålder, hormoner, åkommor och mediciner. Det jag går igenom här rör mest bara kosmetik och externa faktorer.
En bra hudvårdsrutin för fet hy kan vara att tvätta huden med en balanserande olja (ja, olja på fet hy) som t.ex. Kokosoljan. Värm en tvättlapp i varmt vatten och lägg på en klick olja, och massera sedan in i ansiktet. Ta sedan din torra olja (Argan, Nyponfrö och Tistel t.ex.) och massera mellan handflatorna och klappa sedan in i ansiktet – börja där du har minst fet hy.
Torr hy behöver tvättas med en fet olja eller en fet tvål (tvål passar väldigt bra i ansiktet om du har oren hy) och sedan är det väldigt skönt att blanda en Glycerinspray som man sprayar i ansiktet innan man smörjer in sig. Läs mer om Glycerin och hur du doserar HÄR. Smörj sedan in med en halvfet till fet olja (Halvtorra är: Granatäppel och Tefrö. Halvfeta oljor är: Aprikoskärna, Baobab, Jojoba och Morot. Fetast är Mandeloljan).
Har du torr hy som inte har lätt för att få pormaskar och finnar, så kan det passa bra med en ocklusiv produkt i ansiktet. En ockslusiv produkt skapar en barriär som inte fukt kan ta sig igenom, vilket innebär att den låser kvar fukten i ansiktet. Mina favoritprodukter som är mer eller mindre ocklusiva är Kakakosmör, Sheasmör och bivax. Läs gärna mer om torr hud HÄR.
Fråga: hur använder jag leror?
Vad har man Rasul- och Kaolinlera till?
Båda lerorna är negativt laddade – det innebär att den är bättre på att dra ut saker från huden i stället för att tillföra någonting.
Rasulleran är mer rengörande än Kaolinleran, och passar bra till djuprengöring och detox. Kaolinleran är snällare, och passar bra till ömtålig hud och till en mer vardaglig rengöring.
Om du vill börja använda schampotvål t.ex. men har silikonrester kvar i håret, så kan du blanda lera med vatten till en smet och låta den sitta i håret i några minuter så löser den upp silikonet mer än en snäll schampotvål klarar av.
Du kan du även göra en djuprengörande ansiktsmask genom att blanda leran med örtté.
Kamomill-, eller lavendelte för att minska rodnad
Ringblomste är läkande och bra mot ärr.
Rosmarin-, Timjan- och Salviate är antibakteriella och balanserande för fet hy med akne. Svart te är sammandragande och passar fet hy.
Tillsätt sedan det du tycker om – honung, yoghurt, ägg, olja, avokado, banan mm.
Låt inte masken torka på huden, då drar den ut fukt. Smeta på mer eller skölj av. Och tänk på att inte använda redskap av metall i leran, då kan du påverka mineralerna i leran.
Hår
Fråga: Vad är det för skillnad på Schampotvål och Schampokaka?
Kärt barn har många namn eller helt olika saker?
Faktiskt en väldigt stor skillnad. Schampotvål är alltid en tvål, det vill säga förtvålat fett (och även oförtvålat fett oftast – som utgör överfettningen i tvålen). Sen kan en schampotvål innehålla en massa annat, teer, eteriska oljor, leror – you name it, vi tvåltillverkare är påhittiga.
En Schampokaka däremot är INTE en tvål, utan en tensidprodukt. Tensider och tvålmolekyler fungerar på samma sätt – båda reagerar på vatten på samma sätt och båda rengör håret och hårbotten. Men sen kan det skilja väldigt mycket mellan de två.
En schampokaka kan, förutom tensiderna, även innehålla naturliga oljor och fetter, eteriska oljor, leror och allt naturligt och hälsosamt som en tvål innehåller. Men den kan också inte göra det, utan i stället bara innehålla mjukgörande ämnen, konstgjorda färger och parfym.
Återigen är det bra om man kan tyda en innehållsförteckning. Men man kan också gå på syn- och luktintrycken. Är schampokakan knallrosa och luktar som en parfymavdelning på mellandagsrean – så är den förmodligen inte jättenaturlig.
Däremot är ju en schampokaka koncentrerad, så till skillnad från ett flytande schampo släpar man inte hem 70% vatten från affären, och det är ju alltid en fördel.
Fråga: Är balsamkaka naturligt och bra för håret?
Ett balsam är aldrig helt naturligt – men en kaka kan helt klart vara mindre skadlig än ett flytande balsam (och utan allt vatten såklart). Den största fördelen med en kaka är att den aldrig kan innehålla silikon – för silikon existerar inte i fast form. Men den kan ändå innehålla både mineraloljor, färgämnen och parfymer.
Den aktiva ingrediensen är oftast BTMS-50 eller liknande – och för övrigt kan den vara fullpackad med naturliga oljor och andra vårdande ämnen.
BTMS-50? Det är ett emulgeringsmedel som tillverkas av Behentrimonium Methosulfate (ett salt som utvinns från Rapsolja), Cetyl Alkohol (fettalkohol från naturligt fett), och Butylene Glykol (petroleumalkohol (alkohol från mineralolja)).
BTMS är oftast inte skadligt för huden om det inte är i koncentrerad form och om man inte är överkänslig. Innehåller kakan förutom BTMS även fler mineraloljor och kemikalier – t.ex. mjukgörande medel och antistatiska ämnen – så kan den vara lika skadlig för håret som ett vanligt flytande balsam.
BTMS är en ocklusiv produkt – ocklusiv betyder tättslutande och det innebär att BTMS lämnar en film på hårstrået, alltså på samma sätt som Silikon gör (men det är inte nedbrytande som Silikon). Filmen runt hårstrået innebär att det inte blir statisk och den förhindrar att hårstråna nöts mot varandra. Den hindrar också fukt att tränga in i håret och lyfta på fjällen så hårstrået skadas. Ocklusiva produkter bör man undvika på huden, då de täpper till talgkörtlarna och stör hudens naturliga funktioner.
Jag har valt att inte tillverka balsamkakor – av två anledningar. Dels anser jag att balsamkakor inte hör till naturlig hårvård, dels behövs de inte. Om du ger ditt hår tid, tid att ställa om sig från kemikalier, tid att utreda vad du egentligen har för hårtyp och sen välja schampotvål därefter, tid att låta håret torka efter tvätt innan du säger ”nej, det här är torrt och trassligt” och kladdar in det med kemikalier – så kommer du att få ett naturligt hår. Det hår du har kanske redan är för skadat, men du kan ge det nya håret som växer ut en riktigt bra start!
Tvålamod!
Fråga: Måste man använda surskölj när man tvättat håret med Schampotvål?
Det skrivs så mycket om surskölj att många verkar tro att det är något slags tillbehör som måste användas tillsammans med schampotvål. Jag ska förklara vad surskölj egentligen är och vad det gör.
Så var är surskölj till att börja med?
När man tvättar håret med en basisk tvål så kommer fjällen på hårstråna att öppna sig. Hårbotten är ca pH 5,5 och tvål ligger runt pH 9-10. När fjällen öppnar sig känns håret trassligt och strävt och man ser ut som ett penntroll (minns ni dem?).
När hårbotten producerar Sebum för att ersätta det Sebum man tvättat bort, så sänks pH-värdet igen och fjällen på hårstråna stängs.
För att skynda på denna sänkning av pH-värdet i hårbotten, så kan man använda en surskölj – alltså någonting surt man sköljer igenom hårbotten med. Vanligast är 1 del Äppelcidervinäger utblandat med 9 delar vatten (eller liknande, det finns 782 varianter).
Nu ska vi även spräcka en myt: man kan inte stänga fjällen genom att skölja igenom håret med kallt vatten. Bara genom att påverka hårstråets pH-värde kan man få det att öppnas eller stängas. Däremot riskerar man att försämra blodcirkulationen i hårbotten om man använder kallt vatten – och det kan i sin tur leda till håravfall.
En surskölj gör alltså ingenting som inte hårbotten kan göra själv – om man har tålamod att vänta tills håret torkat vill säga.
Men tro alltså inte att du måste använda en surskölj – testa utan och se om du märker någon skillnad om du vill.
Finns det några risker med en surskölj?
Ja, att utsätta hårbotten för en sur behandling precis efter en basisk kan stressa hårbotten. En surskölj som är för sur – alltså under hårbottens naturliga pH-värde – kan också vara skadligt, då det innebär att vi lämnar kvar en syra på huden.
Det bästa är såklart om man kan mäta pH-värdet på sin surskölj och anpassa receptet så det hamnar på rätt pH-värde för huden.
To be continued…..
