Hur påverkas vi av pH-värde?

Vad är pH-värde? Vad har vi för pH-värde på huden? Hur påverkas huden om pH-värdet ändras? Kan vi själva påverka vårt pH-värde?

Vad är pH?

pH är en skala som mäter den relativa mängden väte i en lösning (H står för Hydrogen, alltså Väte i det periodiska systemet om ni minns från skolkemin (och p står för potential – alltså potentiell = potential of Hydrogen = pH)). Det pH skalan mäter är hur många och hur aktiva vätejoner som finns i vätskor. Det var en dansk kemist som kom på det i slutet av 1800-talet – Søren Sørensen (kuriåsa – han studerade öltillverkning). Läs mer om honom HÄR

Det Søren kom fram till, som var revolutionerande – var två saker – dels att vatten har pH 7, dels att pH-värdet säger hur sur eller basisk en vätska är. Allt under 7 är surt och allt över 7 är basiskt. 

Det vi har gjort med Sørens upptäckt sen dess är att mäta pH-värdet på allt vi kommer åt och sätta det i olika sammanhang och tilldela det olika betydelser. Jag som tillverkar tvål t.ex. håller på med baser – alltså sånt som är över pH 7. Jag blandar en bas (Natriumhydroxid för fast tvål, Kaliumhydroxid för flytande tvål/såpa) med ett fett, och fettsyrorna omvandlas tillsammans med hydroxiden och en vätska (måste vara vattenlöslig) till ett salt (Karboxylsyrasalt) i en alkalisk (basisk) hydrolys (som innebär att vattenmolekylen klyver atomerna i de andra ämnena så de kan gå ihop och bilda ett tredje ämne. Har du somnat nu?

Nu ska vi ta ett litet steg upp från djupet av nörderiet (men vi kliver inte upp helt – ALDRIG!)

 

Vad har huden för pH-värde och varför?

Vår (människans) hud kan variera i pH så mycket som mellan 4 och 7 – hur coolt? pH 4 är alltså lika surt som en tomat, tänka sig! I DEN HÄR studien som publicerats i International Journal of Cosmetic Science kan du nörda ner dig helt i hud och pH-värde (kanske den bästa kvällslektyren du någonsin kommer läsa) – du kan tacka mig senare!

 

Vad är det för skillnad på hud med högre respektiva lägre pH-värde?

Studier har visat att hud som har det lägre pH-värdet – alltså under 5,0 – mår bättre. Det som mättes i studien var:

1. Hudens bakterieflora – det visade sig att dessa ”sura” människor både hade en bättre bakterieflora, och att de dessutom återställde bakteriefloran snabbare efter tvätt (bakteriefloran dör lite varje gång vi sköljer huden med vatten, och tvättar oss med basiska produkter)
2. Hudens förmåga att skydda sig mot yttre faktorer – vilken var bättre hos surisar
3. Hudens återfuktande förmåga – sur hud hade en bättre (och snabbare) produktion av Sebum (hudfett från talgkörtlarna) som återfuktade (Sebum innehåller både Gylcerin och Skvalen som är återfuktande ämnen) och återfettade huden efter tvätt.

De människor som hade en mindre sur hud (fortfarande inte basisk, eftersom den är under 7), hade alltså svårare att skydda huden från yttre faktorer som fria radikaler, luftföroreningar, sol och kemiska ämnen. Detta på grund av att ju surare miljön är på huden, desto lättare stannade den skyddande bakteriefloran kvar – till skillnad från den mindre sura huden, som i vissa fall faktiskt stötte bort sin egen bakterieflora.

 

Hur påverkas huden om pH-värdet ändras?

Huden är vårt största organ, och huden kan faktiskt påverka hur resten av kroppen mår. Huden består av både talgkörtlar som producerar Sebum (vårt hudfett) och svettkörtlar som producerar svett (som består av mjölksyror och aminosyror). Denna ”sörja” av Sebum och svett (jag får det att låta så sexigt inser jag) vi har på huden, kallas för vår Syramantel (som en cape på en superhjälte, coolt) och det är den som stöter bort dumma bakterier och hindrar allt möjligt från att tas upp i och genom huden. Det är också syramanteln som håller vår hud elastisk och mjuk – nåt som man känner när man tvättat händerna väldigt mycket en dag – då är händerna torra och gnekiga för de har förlorat sitt skyddande lager.

Om pH-värdet på huden ändras blir huden torr, rynkig, ”finnig, kliande och mer mottaglig för bakterieinfektioner och svampangrepp (mysig lista). Läs mer om hur huden påverkas av pH-värden HÄR.

 

Vad kan förändra hudens pH-värde?

Ålder

Allt eftersom vi åldras, så åldras även vår hud – främst genom att kollagenproduktionen minskar. Kollagen är en av de viktigaste byggstenarna vi har i vår kropp (och med vi menar jag alla levande varelser (i alla fall flercelliga, jag har dålig koll på encelliga) – inte bara människor). Kollagen är ett protein bestående av fibertrådar, som är byggstenar i hela kroppen – och finns i hud, senor, benceller och väggarna i våra blodkärl. Kollagen är rätt så viktigt kan vi sammanfatta det med alltså!

Men vi håller oss till huden (jag kan ingenting om senor och skelett och sånt (förutom att de innehåller Kollagen då).

Huden förändras när vi åldras, för att kollagenproduktionen minskar, och kollagenproduktionen är en av huvudorsakerna till att vår hud har ett surt pH-värde – Kollagen finns det nämligen rikligt av i vårt Sebum (Sebum är så coolt). Så mindre Kollagen i Sebumet = mindre surt Sebum = mindre sur hud. Kollagen (eftersom det är ett fribröst protein), är också det som till största delen håller huden elastisk. Åldrande = mindre Kollagen = mer rynkor.

DEN HÄR (ascoola) studien visar att det är fördelaktigt att äta kollagentillskott (av typen hydrolyzed collagen (collagen hydrolysate)) för att minska tidiga ålderstecken i huden.

Hormoner

På samma sätt som vårt åldrande förändrar huden, så kan även hormonerna i kroppen ändra hudens pH-värde. Graviditet, menstruation, klimakterie osv.

Luftföroreningar och klimatförändringar

Japp, Greta har rätt! När det blir varmare på sommaren, torrare luft och sämre luftkvalitet – så mår vår hud sämre. Ännu viktigare att skydda den mot t.ex. solen (speciellt när vi blir äldre, Kollagen ni minns).

Produktstress

Inspirationen till det här inlägget fick jag för några dagar sedan då en person hörde av sig till mig och undrade om jag kunde hjälpa henne förstå varför hennes hud inte mådde bra. Hon tvättade sig med en rengöringsprodukt som var tensidbaserad och parfymerad, sen använde hon en face mist på det, och till sist smorde hon in sig med olja. Hennes hud var stram efter tvätt och blev sen jättefet och finnig när hon försökte återfukta med olja – no shit Sherlock säger jag om det. Det är en stressad hud som inte mår bra – den är produktstressad!

Min gamla statistiklärare på Umeå Universitet hade en regel han gillade – KISS – Keep It Simple Stupid! Han fnissade alltid när han drog den för oss. Och det är ju det vi INTE gör – vi håller det inte enkelt. Vi läser reklamen från kända märken som vi litar på där det står att det är återuppbyggande och anti-aging och allt vad det står – sen får vår hud spel och mår inte bra. Tvätta ansiktet med en tvättlapp urvriden med varmt vatten och några droppar olja och massera sedan in mer varm olja med små små cirklar så låter du huden stressa av.

”men min hud blir så fet av olja?”

Vilken olja använder du? Vad använder du innan oljan? Är din hud van vid olja eller kemikalier? Värmer du oljan mellan handflatorna innan? Hur mycket olja tar du?

Ta en liten mängd olja, och börja med en torrare olja (absolut inte Raps- eller Olivolja om du har kemikaliestressad hud – den tar din hud inte upp), gnugga en ärtas storlek mellan handflatorna och ta först där du är torrast (kinder och runt näsan kanske), sen resten av ansiktet. Ta sedan resten av oljan på nagelbanden (de har ju ingen Dermis om du minns, så de behöver fett hela tiden). Läs mer om olika oljor och deras egenskaper HÄR.

 

Ska jag inte rekommendera att man tvättar sig med tvål? Jag är ju ändå tvåltillverkare.

Jag skulle säga nja på den – det är inte alls säkert att din hud i ansiktet vill ha tvål. Tvål är basiskt – pH mellan 9-11 – och en kemikalieskadad hud som inte har någon syramantel kanske inte alls mår bra av en basisk tvål. Börja försiktigt är mitt råd.

Tvål är jättebra på hud som är frisk och stark, och även på inflammerad hud (t.ex. Rosacea, eksem och HS till exempel), då tvål är bakteriedödande och antiinflammatorisk. Men har du en hud som inte är van att få producera sitt Sebum som återfuktande ämne, utan kanske ständigt blir insmord i en ocklusiv vattenbaserad kräm – så behöver du vänja om huden med fett. Och till en början kommer du se ut som en flottyrmunk och kanske även få finnar och röda fjälliga utslag runt näsan (det är för att fettsyrorna ökar cellåterbildningen) – låt det TA TID! KISS!

Och om du ska tvätta ansiktet med tvål – använd den fetaste tvålen du kan hitta – inte bra för att ju mer överfettad tvålen är desto fetare är den (såklart), utan även för att fettsyrorna i fetterna som INTE har blivit salt, består – och kan gå in i din hud och återfetta. Det faktum att alla tvålar dessutom innehåller Glycerin som återfuktar är en bonus för huden.

 

Hår och pH-värde

Hårstrået består också av ett protein, ett protein som heter Keratin. Själv hårstrået är dött och kan inte ta åt sig av näring eller repareras på något sätt (ja, jag vet att reklamen säger det, men det är ljug). Hårstrået lever bara nere i hårsäcken där det produceras. Håret får sitt pH-värde av hårbotten, och hårbotten har oftast samma pH-värde som vår hud. MEN, hårbotten kan vara väldigt förstörd av kommersiellt schampo, balsam, stylingprodukter, hårfärg, blekmedel, brutala hårborstar, gummisnoddar och spännen, stylingapparater och för mycket värme (och luftföroreningar även här såklart) – listan blir rätt lång.

Det som oftast är problemet med håret (och då pratar vi yttre faktorer – läkemedel, vår diet och sjukdomar mm kan såklart påverka inifrån) är att vi använt kommersiella schampon och balsam. De flesta flytande schampon som finns på marknaden – både tiokronorsvarianterna på mataffären och tusenkronorsvarianterna hos frisören är uppbyggda på samma sätt i grunden – de består av starka tensider (ofta samma som är i diskmedel). Sen innehåller de mjukmedel, antistatiska medel, silikoner, mineraloljor och parfym och färgämnen (mm mm).

Skillnaderna på billigt schampo och dyrt schampo är kvaliteten på parfymerna, inslag av äkta oljor och t.ex. örtextrakt men även pH-värden. Ett billigt schampo är oftast basiskt, men ett dyrt schampo kan ha ett lågt pH-värde som liknar hårbottens eget.

Att hårbotten inte mår bra av varken starka tensider som tar bort allt fett och all fukt utan att tillföra någon ny, och att bli täckt av ocklusiva produkter som silikoner och mineraloljor är självklart. Men den största skillnaden ligger här i pH-värdet. Jag vill påstå att OM man ska använda kommersiella schampon, så är det minst onda faktiskt att använda ett dyrt salongsschampo (sen om man kan hitta ett som inte innehåller ALLA otäckheter är det ju bra – läs innehållsförteckningen och googla – tror INTE på framsidans reklamslogan) just på grund av pH-värdet. För OM man nu ska tvätta håret med kemikalier, så är det bra om man använder ett surt schampo – av den enkla anledningen att det inte öppnar upp fjällen i hårstrået så att vatten och fukt kan tränga in.

Men fukt är väl bra för håret?

Behöver hårstrået fukt? Vad får det fukt från? Hårstrået kan alltså ta åt sig vatten – men tyvärr så är det precis som med huden – vatten återfuktar inte, varken hud eller hår. Den fukt som hårstråets protein behöver för att “må bra” – alltså vara flexibelt och inte dra åt sig så mycket fukt från omgivningen osv. – kommer från hårbotten. Ingen quick fix med en superinpackning där alltså!

Det finns däremot studier som visar att hårstrået mår bra av fett (asså va?). Japp, den största studien jag läst kom fram till, att av alla oljor de testat på hår – så var det lätta oljor (Kokos, Argan, Tistel osv.) som gjorde mest för proteinet i hårstrået då lättare oljor kan tränga in genom fjällen och “smörja” mellan proteincellerna så att håret dels inte kan ta emot fukt i form av vatten och dels blir mer böjbart och då står emot mekanisk slitning bättre. Coolt va!

Speciellt lockigt hår, pga av att fjällen är öppna i “böjjarna” mår bra av fett som hindrar håret från att svälla av fukt.

 

Schampotvål

Men tvål är ju basisk? Då öppnar väl tvålen hårstrået? Japp, och har du väldigt slitet hår eller färgat hår – så kanske inte en basisk schampotvål är bra för ditt hår (att vara ärligt är bad for my business :D). Vi utgår från att ditt hår är van vid schampotvål, och du har använt det länge (om du inte har det, börja med att läsa min andra blogginlägg om hår och schampotvål – jag har skrivit massor) då öppnar dina fjäll i håret upp sig och släpper in FETT och RIKTIG FUKT – alltså Glycerin. Har du dessutom en hårbotten som mår bra, och som producerar Sebum som den ska – så återställer Sebumet pH-värdet i hårbotten och hår efter en stund – vilket stänger fjällen igen. Alltså – har du ett friskt hår fungerar det att tvätta håret med en basisk tvål.

Många skriver till mig och berättar att de börjat med schampotvål för att de har kli i hårbotten (inte så konstigt med tanke på vad diskmedel, eh jag menar schampo innehåller), och många blir även hjälpa av en naturlig schampotvål (efter ett tags omställning såklart, det går ju inte på en tvätt eller två) och upplever mindre kli och en ökad håråterbildning.

Läs gärna mer om mina schampotvålar HÄR

Om du läst så här långt (helst utan att nicka till), så tackar jag så mycket för att du delade denna kemistund med mig – och hoppas att du uppskattade den!